Känslokall..

Jag är inte känslokall.. Jag har bara väldigt svårt att visa känslor, för jag har glömt hur man gör.. Jag vet inte riktigt hur man ska bete sig.. Att älska någon ska vara fint, och det ska vara äkta.. Jag har älskat och blivit sårad så många gånger att man stänger av den där känslan.. Man vill inte visa att man är sårbar så det är lättare att dölja den..

Kärleken ska vara enkel, men den är så invecklad som den går att bli.. Hur ska man kunna veta att sina känslor är besvarade eller hur ska man kunna veta att man inte blir sårad.. Man kan inte veta, man måste chansa och det avskyr jag.. Jag vill inte leka med känslor för i slutändan så blir allt så himla fel och då ångrar man sig djup..

Jag vill inte såra någon och krossa hoppet om kärlek.. Då sväljer jag hellre och går vidare, smärtan av sorgen och ovisheten den vet jag ju hur jag ska hantera.. Så jag är inte känslokall bara för att jag inte kan gråta, för att jag inte kan säga att jag älskar dig eller bara för att jag inte vill såra någon.. Jag känner mig förnuftig som tänker som jag gör, men det kanske bara är en fasad det också.. Vem vet..